Bakgrunder till kriget
Sverige hade förlorat stora områden till Ryssland i efterdyningarna av det stora norra kriget och krigshatten. Kung Gustav III av Sverige väckte emellertid hopp om att de gamla territorierna skulle återställas till Sverige och som ett resultat av att Sverige återinfördes som en av stormakterna. Efter att Ryssland ingick i ett krig med Turkiet 1787 såg Gustav III sin möjlighet komma: när blicken i grannlandet fokuserades på Svarta havet skulle det vara lätt för Sverige att verka i norr. För att vinna kriget bör den svenska flottan ta över Östersjöns dominans genom att överraska Ryssland. Våren 1788 inledde den svenska flottan utrustningsarbete för kriget i Karlskrona och Stockholm samt på Viapori-rött. Detta kom som en överraskning för många, eftersom den svenska flottan långt ifrån var redo för krig och kungen inte hade rätt att inleda ett krig. Den 9 juni 1788 lyfte marinen sitt ankare från Karlskrona Red, och Stockholms skärgårdsskvadron lyfte upp seglen under kungens ledning den 23 juni. Kriget hade börjat.
Kanonsluparna under kriget 1788-90
Under Gustav IIIs krig hade kanonsluparna många olika uppgifter. De användes till exempel för att utföra underrättelsesuppdrag och för att hjälpa skadade fartyg och signalera stridsordningen. Med tanke på sin storlek kunde sluparna orsaka överraskande stor skada på större fartyg, särskilt på fartygsriggningarna och de svagaste delarna av skrovet, utan att själva lida av större skador. Efter attacken kunde kanonsluparna fly till den karga skärgården till vilken de större fartygen inte hade tillgång och sedan snabbt förnya sina attacker. Tack vare sluparnas lilla storlek och grunda djup kunde de göra överraskande attacker på fiendens sida eller rygg särskilt bra. Fastän kungen hade blivit förtjust i Fredrik Henrik af Chapman slupar före kriget fanns det bara 28 av dem i Stockholms eskadern och 27 i Sveaborgs eskadern när kriget började. Under kriget blev emellertid sluparnas fördelarna tydliga och på kort tid byggdes ett stort antal fler kanonslupar till skärgårdsflottan.
Det andra sjöslaget vid Svensksund
I början av juli 1790 hade den svenska flottan överlevt den ryska belägringen vid Viborska viken trots en till synes desperat situation. Fartygen var utspridda i skärgården, så Gustav III beordrade hela flottan att samlas i Svensksund. Kungen väntade på en omedelbar attack från den ryska flottan och det blev snart uppenbart att fienden skulle attackera Svensksund från söder. Kanonsluparna signalera sjöstridsordningen till andra fartyg och 9. juli väcktes kungen med ett meddelande om att ryssarna skulle inleda sin attack.
Efter krigssommaren bestod skärgårdsflottan av totalt 195 krigsfartyg, varav 99 kanonslupar. Den taktik som används i strid baserades till stora delar på bidrag från de små kanonsluparna. Stridstaktik som användes i Svensksund gick ut på att försökte blockera fiendens fartyg. Kanonsluparna placerades på vardera sidan om de större fartygen varpå fiendens fartyg stängdes in mellan sidorna. Kanonsluparnas kommandant Hjelmstjerna hade för avsikt att åka runt till ryssarnas högra sida och därmed attackera dem från baksidan. Manövreringen av de svenska kanonsluparna kom som en överraskning för befälhavaren för den ryska skärgårdsflottan Nassau-Siegen. Som ett resultat missförstod vissa ryska fartyg sina order för attacken, vilket ledde till att många fartyg gav upp striden och svängde tillbaka. Samtidigt blåste vinden upp och gjorde oordning i kärnan av den ryska flottan samt blåste den mot de svenska fartygen. Striden fortsatte långt fram till midnatt tills den ryska flottan flydde från Svensksund.
Kanonsluparnas bidrag var en avgörande faktorerna för den svenska flottans seger. Det andra sjöslaget vid Svensksund var den mest segerrika och samtidigt den största sjöstriden som någonsin förts i Östersjön. Freden undertecknades i Värälä 14. augusti 1790. Inga gränsförändringar gjordes i fredsavtalet. Trots detta var freden en politisk seger för Gustav III, eftersom avtalet förbjöd för gott Ryssland att blanda sig i svenska inrikesfrågor.
© 2013 Tykkisluuppi